Regeringen Reinfeldt gjorde ett stort nummer av ”Attefallshusreformen” som skulle lösa bostadsbristen. Resultatet blev istället en flopp på två olika nivåer.

Av alla ansökningar i hela landet om att få bygga de så kallade Attefallshusen – döpta efter den forne bostadsministern Stefan Attefall (KD) – så handlar bara några hundra om att bygga bostäder för uthyrning till bostadssökande. Ungefär drygt nittio procent av ansökningarna handlar om utbyggnad av redan befintliga bostäder eller nya byggnader som ska användas till annat än uthyrning.

Flopp är ordet.

Men reformen har också lyckats med en flopp på ytterligare en nivå – den har skapat en ny dyr bostadshandelsvara. Många av de få Attefallshus som var ämnade för andra än fastighetsägaren att bo i, har gjorts om till dyra bostadsrätter.

Ett exempel – enligt SVT så köpte operasångaren Florian Voss ett Attefallshus i Huddinge för 1,2 miljoner kronor. Huset är på 25 kvadratmeter. Det utgör alltså ett kvadratmeterpris om hela 48 000 kronor för en bod på någon annans tomt.

Attefallshus
Reformen infördes den 2 juli 2014 av den förra regeringen. Den innebär att ett max 25 kvadratmeter stort boningshus får uppföras utan bygglov på en befintlig tomt med boningshus. Byggnaden måste – liksom en Friggebod – vara minst 4,5 meter från tomtgränsen. I annat fall krävs tillstånd från grannarna. Det finns en anmälningsskyldighet till kommunen innan man börjar uppföra en sådan fastighet, och man måste invänta besked om att kommunen registrerat denna anmälan innan man får börja bygga. Det har i många kommuner visat sig att detta förfarande är krångligare än det är att söka bygglov och att det är många tveksamheter kring frågan om när en anmälan till kommunen måste göras.