Så här i coronatider så behöver vi ett och annat att förströ oss med i brist på annat. Internet erbjuder ju massor med möjligheter till förströelse och aktivitet, och vi tänkte erbjuda lite läsning om lokalhistoria. Folkbildning i internettappning om man så vill. Hoppas det smakar!

Samtliga artiklar har tidigare publicerats på webbtidningen Din Lokaltidning som drevs av kooperativet Din Röst under åren 1999-2015.

Fornborgen i Rotsunda
Rotsundabor genom tiderna har nog aldrig kallat fornborgen för fornborgen, utan rätt och slätt för ”kullen”. Bland historiker och forskare har alltid namnet ”Rotebro skans” använts.

Det är också mycket riktigt en kulle, men på denna har det funnits en fornborg. Det är ganska lätt att se lämningarna av denna än idag. Bara man vet om det så. Fornborgen kallas ibland för ”stridsborgen” och består av en 250 meter lång inre vall, och en 110 meter lång yttre vall.

Det fanns alltså en borg på kullen. Dessutom ännu äldre fornlämningar. På kullens topp finns lämningar av en bronsåldersby. Kullen har aldrig undersökts ordentligt av Riksantikvarieämbetet.

Sannolikt finns massor av fynd att göra.


Sollentuna kommun har uppmärksammat slagen vid Rotebro skans

Det kan vara så, att det var herrarna Kristian och David Bengtsson Oxenstierna som lät anlägga borgen (eller skansen) år 1464. Det vet man inte riktigt, men vad man dock vet är att dessa två herrar hade läger i Rotsunda i maj 1464. Sannolikt kan man nog kalla det i alla fall.

Herrarna i fråga kämpade mot den danske kungen Kristian I.

År 1497 brakade det loss den första gången invid ”Rotebro skans”. Den danske kung Hans befann sig i Sverige med en här och erövrardrömmar. Sten Sture hade motsatt vision. Hur det nu än var så landsteg kung Hans med sina soldater i Roslagen och satte av mot Stockholm. Detta fick Sten Sture veta när han befann sig i Stäket med sin här. Då blev det bråttom mot Stockholm för att mota danskarna.

Svenskar och danskar sprang ihop vid Rotsunda i Rotebro, och strid uppstod. Sten Sture lyckades pressa sig igenom den danska hären och kunde fortsätta mot Stockholm.

Under tiden hade en svensk bondehär samlats i trakten. De tänkte tåga mot Stockholm för att hjälpa Sten Sture. Bondehären slog läger vid Rotebro. Detta fick kung Hans nys om, och bestämde sig för att gå till attack.

Och så blev det. Till en början gick det väldans bra för den svenska bondehären. De har en god försvarsposition på Rotebro skans, och danskarna förmådde inte att skada dem. Danskarna flyr. Nu gör den svenska bondehären det fatala misstaget att förfölja de flyende danskarna, vilket de inte skulle ha gjort.

Bondehären hamnar snart i oordning, vilket de flyende danskarna märker och vänder om för att gå till attack. Detta slutar i en slags slakt av den svenska bondehären invid Edsån. Hundratals svenskar stupar och danskarna tar fanor och banér som krigsbyte.

Den 28 september år 1497 var ingen lycklig dag för den svenska bondehären.

I förlängningen av denna händelse så blev Kung Hans av Danmark nu även kung i Sverige.

Många år senare, närmare bestämt under Gustav Vasas tid, brakar det loss igen vid Rotebro skans.

Sommaren 1521 hade Gustav Vasa slagit läger med sin här vid Rotebro skans. Vasa hade tvingats att ta till reträtt till Rotebro av den danska hären. Småstrider med danskarna utspelade sig ideligen.

Ett mindre antal danskar genomför någon slags attack mot svenskarna, som genast börjar försvara sig genom att skjuta på dem. Danskarna flydde, och svenskarna tog upp jakten (här upprepar sig historien…). De förföljde de danska soldaterna upp till Sollentuna kyrka, där en obehaglig överraskning väntade. Där stod den danske befälhavaren Staffans folk och gick till attack. De tillfogade den svenska hären ett svårt nederlag.

Från en samtida berättare:
” Staffan wende om och drogh till them medh sin weldige hoop, öfferföll them, så att meste parten bleff ther nederlagd. Stodh så widh pass 3 wicker att ther inte lägre war wid Rotebro”.

Gustav Vasa återkom dock så småningom till Roterbro med sina soldater. Hans bas flyttades senare till Järva. Efter en tid lyckades Vasa inta Stockholm och i och med det så var danskarna utkörda ur Sverige.

Fotnot

Fotbollsplanen på ”Rotebro skans” södra sida kallades tidigare för ”Jutekärret”. ”Jute” är ett gammalsvenskt ord för dansk. Enligt sägnen så begravdes en mängd stupade danskar i det som då var ett kärr (vattensjuk mark). Av vem och i vilket sammanhang är det ingen som vet.

Thomas Axelsson