Där Drabantstigen möter Staffans väg i Rotsunda står denna stiliga milsten. Vederbörligen upputsad för några år sedan.

Det vi idag kallar för Staffans väg var i fordom Uppsalavägen. Den gamla vägen till Uppsala vilken snirklade sig igenom Rotebro och Rotsunda. Staffans väg ansluter nästan till Norrvikenleden i Rotsundabacken några hundra meter norr om milstenen. Alltså – en del av det vi idag kallar för Norrvikenleden var också en del av den gamla Uppsalavägen. Först i början av 1960-talet kom E4:an som då också leder till Uppsala.

Denna milsten har följande text: ”2 MIL IFRÅN STOCKHOLM”, samt ”ANKARCRONA LANDSHÖFDINGE”. Och stenen har rätt vad gäller avståndet. Det är ganska exakt två mil från Rotsunda till Stockholm.

Landshövding Ankarcrona är en intressant person, vars eftermäle bland annat mycket handlar om milstenar. En av de mest omtalade står vid Gamla Södertäljevägen vid Segeltorp och har inskriptionen ”EN MIL IFRÅN STOCKHOLM – ANKARCRONA LANDSHÖVDINGE”.

Den tros vara rest kring år 1750 och kanske är jämngammal med stenen i Rotsunda. I alla fall på ett ungefär. Att notera är att dessa två stenar är väldigt lika (sök på Ankarcrona på Wikipedia så kan du se en bild på Segeltorpsstenen där). Samma form och samma typ av sockel.

Det som skiljer stenarna åt är texten. På den i Rotsunda skriver man ”landshöfdinge” och på Segeltorpsstenen ”landshövdinge”. På den sistnämna är, av någon anledning, bokstaven ”N” spegelvänd. Troligen är stenarna gjorda av två olika personer som hade helt olika uppfattningar om stavning. Men på något vis hade de samma mall för hur själva stenen skulle ut.

Landshövdingen Theodor Ankarcrona (1687-1750) hade fler järn i elden än att vara landshövding. Han hade bland annat intressen i Kolmårdens marmorbruk, där dessa milstenar tillverkades. Vid 21 års ålder, 1708, enrollerade han sig i den engelska flottan (han studerade i England vid det tillfället) och deltog i diverse krigeri mot fransmännen vid Amerikas kuster och i Engelska kanalen. Efter ett tag i detta krigiska yrke blev Ankarcrona löjtnant.

År 1711 kom Ankarcrona tillbaka till Sverige där han gjorde en snabb militär karriär och blev kommendör för den svenska flottan och i samma veva adlad. Det bör nämnas att innan detta hände, så räddade Ankarcrona Karl XII från att bli instängd med sin armé i Stralsund år 1715. Tjänster och gentjänster.

21 år senare, alltså 1736, blir han viceamiral och år 1742 amiral samt amiralitetsråd. Fart på karriären kan man säga. Året efter blir Ankarcrona utsedd till landshövding över Stockholms län. Det uppdraget behåller han fram till sin död 1750, och längs vägen så tillkommer då alla dessa milstenar runt om i länet.

Några år innan dess, år 1740, valdes Ankarcrona in i Kungliga Vetenskapsakademien. Detta mot bakgrunden att han gett ut ett antal vetenskapliga skrifter.

Och milstenen i Rotsunda den står kvar.

Fotnot
Samtliga historiska artiklar har tidigare publicerats på webbtidningen Din Lokaltidning som drevs 1999-2015 av kooperativet Din Röst.