De allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige är på sätt och vis unika, men också ständigt missförstådda.

De allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige ägs av kommuner i någon form, och lyder under speciell lagstiftning – den så kallade Allbolagen.

Det finns idag drygt 830 000 tusen allmännyttigt ägda hyresrätter, och till detta kan läggas tusentals lokaler och så kallade kommersiella fastigheter (sådan som inte är bostäder, t ex köpcentrum, kontorsfastigheter med mera).

Till detta kan läggas närmare 70 000 hyresrätter som ägs av bostadsbolag som egentligen inte är allmännyttiga bostadsbolag, men som är associerade medlemmar i Sveriges Allmännytta.

88 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen är aktiebolag, 10 procent stiftelser och 2 procent ligger direkt i kommuners organisation.

Sammantaget omsätter dessa bostadsbolag 73 miljarder kronor per år (2019).

Storleken på bolagen varierar kraftigt – det största har 28 000 lägenheter och de minsta runt 100. Det är långt ifrån alla kommuner som har allmännyttiga bostadsbolag. De tenderar också att bli färre och mindre då utförsäljningar blir allt vanligare.

De allmännyttiga bostadsbolagen organiseras av Sveriges Allmännytta som har 308 medlemmar.

I Sollentuna kommun finns det allmännyttiga bostadsbolaget Sollentunahem. Bolaget har idag drygt 3 000 hyresrätter plus lokaler, garage och parkeringsplatser. 2006 hade Sollentunahem ungefär dubbelt så många hyreslägenheter. Minskningen beror på att den politiska majoriteten sålt ut sedan 2007.

Vanliga missförstånd om allmännyttan

De absolut vanligaste missförstånden om allmännyttiga bostadsbolag är att de som bor där blir subventionerade (har lägre hyra) och att de kostar ägarna mycket pengar.

Inget av detta stämmer.

Hyresgäster hos allmännyttan har inga subventioner alls. Det betalar utifrån bruksvärdesprincipen och de kostnader som de allmännyttiga bostadsbolagen har – precis som hyresgäster hos privata fastighetsägare.

I jämförelse är däremot ägda boenden subventionerade av samhället – fram för allt genom ränteavdrag på lån men också genom skattesubventioner via ROT-systemet.

Kommunerna ”stoppar” inte in pengar i sina allmännyttor, de tar ut. Det sker på olika sätt men det vanligaste är att man tar ut vinst ur sina allmännyttiga bolag som är aktiebolag. Det finns dock en begränsning av vinstuttaget i Allbolagen.

Därutöver finns stora möjligheter att ta ut pengar enligt Allbolagens regler utöver själva vinsten. Ett annat sätt är att föra över fastigheter till andra kommunala bolag i form av dotterbolag, och sedan sälja dem. Då hamnar hyresintäkterna och sedan försäljningspengarna i kommunkassan istället för i bostadsbolagets. Här finns inga lagstadgade begränsningar alls.