Thomas Axelssons krönika september 2017
Nya spännande aktiviteter i föreningens verksamhet – och lite funderingar kring boendekostnaderna.
Lördagen den 2 september så smäller det! Ja, smäller och smäller – men då provar vi i Sollentunaföreningen oss på ett nytt grepp. Vi håller en konferens tillsammans med förbundet Tillsammanskapet på Scandic Star Hotel i syfte att bilda ett lokalt Tillsammanskap i Sollentuna. Till denna konferens har vi bjudit in samtliga förtroendevalda i Sollentunaföreningen samt våra grannföreningar i Solna, Järfälla, Vällingby, Upplands Väsby, Sigtuna och Nordost. Och ABF naturligtvis.
Honnörsordet för detta initiativ är integration och rättvisa. Om detta kommer vi att återkomma såväl i artiklar på denna hemsida som i kommande krönikor.
Var går gränsen för vad det får kosta att bo?
I nuet så växer bostadsbyggandet i landet i snabb takt. Vilket är mycket bra. Men det finns dock ett stort problem i detta. De nyproducerade bostäderna är mycket dyra att hyra, vilket stänger ute en stor del av befolkningen med ett bostadsbehov. Inte bra. Ett Sollentunaexempel är en fyrarummare i kvarteret Topplocket i Tureberg som kostar drygt 14 800 kronor i månaden att hyra. Klarar butiksbiträdet på Åhléns i Stockholm en sådan boendekostnad? Svaret är definitivt nej.
Den här utvecklingen är inte hållbar.
Medborgare med låga, eller ”normala”, inkomster har inte möjlighet att efterfråga bostäder till dessa priser. Att köpa är lika omöjligt. Genomsnittspriset på en villa i Sollentuna ligger idag på uppåt sju miljoner kronor. Priserna på bostadsrätter i Sollentuna ökade med hela 19 procent under 2016. Majoriteten av medborgarna stängs på grund av detta ute från bostadsmarknaden.
Så vad gör vi? Det finns lösningar. Kommunerna i landet måste bryta upp det oligopol som de stora byggbolagen har och få ner kostnaderna radikalt. Många säger att detta inte går, men Stockholms stad har visat att det är möjligt. I nuet så byggs det i Stockholm 5 000 ungdomsbostäder och 5 000 studentbostäder där hyrorna inte får vara högre än 5 000 kronor i månaden. Bra!
Sveriges kommuner borde gå samman och bilda ett eget byggbolag med målet att få ner byggkostnaderna, och därmed boendekostnaderna, så mycket som möjligt.
Det får Skanska, JM, PEAB, Veidekke och alla de andra byggbolagen tycka vad de vill om. Även den offentliga sektorn kan vara en aktör på en marknad. Glöm aldrig bort det. Att förverkliga detta handlar bara om politisk vilja.
Lördagen den 2 september så smäller det! Ja, smäller och smäller – men då provar vi i Sollentunaföreningen oss på ett nytt grepp. Vi håller en konferens tillsammans med förbundet Tillsammanskapet på Scandic Star Hotel i syfte att bilda ett lokalt Tillsammanskap i Sollentuna. Till denna konferens har vi bjudit in samtliga förtroendevalda i Sollentunaföreningen samt våra grannföreningar i Solna, Järfälla, Vällingby, Upplands Väsby, Sigtuna och Nordost. Och ABF naturligtvis.
Honnörsordet för detta initiativ är integration och rättvisa. Om detta kommer vi att återkomma såväl i artiklar på denna hemsida som i kommande krönikor.
Var går gränsen för vad det får kosta att bo?
I nuet så växer bostadsbyggandet i landet i snabb takt. Vilket är mycket bra. Men det finns dock ett stort problem i detta. De nyproducerade bostäderna är mycket dyra att hyra, vilket stänger ute en stor del av befolkningen med ett bostadsbehov. Inte bra. Ett Sollentunaexempel är en fyrarummare i kvarteret Topplocket i Tureberg som kostar drygt 14 800 kronor i månaden att hyra. Klarar butiksbiträdet på Åhléns i Stockholm en sådan boendekostnad? Svaret är definitivt nej.
Den här utvecklingen är inte hållbar.
Medborgare med låga, eller ”normala”, inkomster har inte möjlighet att efterfråga bostäder till dessa priser. Att köpa är lika omöjligt. Genomsnittspriset på en villa i Sollentuna ligger idag på uppåt sju miljoner kronor. Priserna på bostadsrätter i Sollentuna ökade med hela 19 procent under 2016. Majoriteten av medborgarna stängs på grund av detta ute från bostadsmarknaden.
Så vad gör vi? Det finns lösningar. Kommunerna i landet måste bryta upp det oligopol som de stora byggbolagen har och få ner kostnaderna radikalt. Många säger att detta inte går, men Stockholms stad har visat att det är möjligt. I nuet så byggs det i Stockholm 5 000 ungdomsbostäder och 5 000 studentbostäder där hyrorna inte får vara högre än 5 000 kronor i månaden. Bra!
Sveriges kommuner borde gå samman och bilda ett eget byggbolag med målet att få ner byggkostnaderna, och därmed boendekostnaderna, så mycket som möjligt.
Det får Skanska, JM, PEAB, Veidekke och alla de andra byggbolagen tycka vad de vill om. Även den offentliga sektorn kan vara en aktör på en marknad. Glöm aldrig bort det. Att förverkliga detta handlar bara om politisk vilja.
- Skapad
- Senast uppdaterad .